Så valde vi studierna
Det här är en berättande sammanställning av elva originalstudier från 1987 till 2025. Den 3 november 2026 sökte redaktionen i PubMed, Europe PMC och hos tidskriftsutgivare efter forskning om hur patienter uppfattar osäkerhet, möten över språkgränser, ryggundersökningar och vårdens betalningssystem.
Vi valde studier där frågan, deltagarna och utfallet gick att identifiera. Vi tog med olika slags resultat, däribland ökad oro, större nöjdhet efter röntgen och minskad användning när patientens egen kostnad stiger. Urvalet är riktat. Någon systematisk kartläggning av alla länder eller sammanvägning av effekter har inte gjorts.
1. Varför säger läkaren ”jag vet inte än”?
Bhise m.fl. 2018
I en amerikansk stad fick 71 föräldrar slumpvis läsa ett av tre påhittade barnläkarbesök. Läkaren uttryckte osäkerhet direkt, beskrev möjliga diagnoser eller förklarade vilken diagnos som verkade troligast.
Föräldrar som fick det direkta beskedet om osäkerhet skattade bland annat tilliten och läkarens kunnande lägre än de andra grupperna.
Studien gällde intrycket efter en text. Den mätte varken läkarens faktiska kunnande eller hur föräldrar handlade i ett verkligt vårdbesök.
Cox m.fl. 2025
111 vuxna i Storbritannien såg två filmade versioner av ett påhittat läkarbesök. Ordningen lottades. Läkaren berättade mer eller mindre om osäkerheten.
Deltagarna föredrog oftare versionen med mer information om osäkerheten, trots att den väckte mer oro. Enskilda deltagare ville ha olika mycket information.
Detta var två slags scenarier. Studien och föräldrastudien ovan prövade olika formuleringar och deltagargrupper. De kan inte användas för att rangordna länder.
Khazen m.fl. 2023
Ett projekt i Boston tog fram ett samtalsstöd tillsammans med 40 patienter, 24 primärvårdsläkare och fem sakkunniga. Två läkare prövade stödet vid 15 besök.
Deltagarna efterfrågade bland annat den troligaste förklaringen, vad prov kan visa, hur besvären väntas utvecklas och en konkret kontaktväg för uppföljning.
Det var ett litet utvecklingsprojekt. Resultatet ger förslag på vad ett samtal kan innehålla. Effekten på diagnosfel och hälsa behöver studeras separat.
2. Vem leder samtalet vid ett läkarbesök?
van den Brink-Muinen m.fl. 2003
Forskarna analyserade enkäter och filmade besök med 2 825 patienter hos 190 allmänläkare i Belgien, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Tyskland.
Besökens längd och utrymmet för medicinska respektive psykosociala frågor skilde sig åt. Patientens ärende och hur väl läkare och patient kände varandra hade också betydelse.
Besöken är drygt två decennier gamla. Observationerna skiljer inte ut kultur som ensam förklaring. Sverige ingick inte i jämförelsen.
Communication in general practice: differences between European countries
Wiking m.fl. 2009
En enkät delades ut till 78 patienter från Chile, Iran och Turkiet vid tolv vårdcentraler runt Stockholm. 52 svarade. Forskarna frågade bland annat om samtal där tolk används.
Många lyfte fram läkarens förmåga att lyssna och förstå. En kunnig tolk hade betydelse för hur samtalet upplevdes.
Urvalet var litet och grupperna olika stora. Resultaten beskriver deltagarnas erfarenheter och kan inte förutsäga vad en enskild patient behöver.
Shirazi m.fl. 2020
Tolv utvalda läkare i Sverige såg ett filmat, iscensatt läkarbesök från en iransk miljö. Därefter intervjuades de om filmen och sina egna erfarenheter.
Läkarna tog upp tillit, vem som leder samtalet och vem som förväntas fatta beslut. Det ger exempel på sådant som två personer kan behöva prata om.
Det var läkarnas tolkningar. Studien undersökte inga representativa patientgrupper i Iran eller Sverige och mätte ingen skillnad i smärta eller vårdkvalitet.
3. Varför väntar läkaren med röntgen eller prov?
Kendrick m.fl. 2001
I engelsk primärvård lottades 421 patienter med ländryggssmärta sedan minst sex veckor till vanlig röntgen eller sedvanlig vård. Tecken på allvarlig ryggsjukdom var skäl att inte delta.
Röntgengruppen fick ingen bättre smärtlindring eller funktion. Vid nio månader var gruppen som röntgades mer nöjd med vården.
Resultatet gäller denna grupp och denna sorts röntgen. Nya symtom eller undersökningsfynd kan ge andra skäl att utreda en enskild patient.
Jensen m.fl. 1994
98 personer utan ryggont undersöktes med magnetkamera. Radiologer bedömde bilderna utan att veta vilka personer som hade besvär.
52 procent hade minst en buktande disk i ländryggen. En sådan förändring kan alltså synas även hos den som saknar smärta.
Det lilla urvalet ger ingen säker siffra för dagens befolkning. En bild hos någon som har ont behöver tolkas tillsammans med symtom och undersökning.
Magnetic resonance imaging of the lumbar spine in people without back pain
4. Vem betalar för undersökningen?
Hommes m.fl. 2020
3 603 personer valde ett kommersiellt undersökningspaket med magnetkamera och hjärtundersökning vid sex kliniker i Tyskland eller Nederländerna.
402 personer fick rådet att söka vidare för fynd. Det visar hur köp av en extra undersökning kan följas av fler vårdkontakter.
Deltagarna hade själva valt undersökningen. Det saknades en jämförelsegrupp för långsiktig hälsonytta. Företaget bakom tjänsten beställde studien och flera författare redovisade ekonomiska kopplingar.
Krasnik m.fl. 1990
I Köpenhamn började allmänläkare få extra ersättning för vissa åtgärder utöver ersättningen per listad patient. Aktiviteten jämfördes före och efter ändringen och med ett område där ersättningen var oförändrad.
Fler särskilt ersatta undersökningar och behandlingar gjordes på mottagningarna. Remisserna till specialist och sjukhus minskade.
Det var en historisk jämförelse av grupper. Studien avgjorde inte om en viss åtgärd var motiverad eller varför en enskild läkare valde den.
Changing remuneration systems: effects on activity in general practice
Manning m.fl. 1987
I det amerikanska RAND-försöket lottades familjer till försäkringsvillkor med olika stor egen betalning för vård.
I jämförelsen mellan en försäkring med hög egen kostnadsandel och helt täckta kostnader var utgifterna för vård 31 procent lägre vid den högre egenandelen.
Försöket gällde dåtidens amerikanska försäkringar. Siffran beskriver vårdutgifter och säger inte att alla uteblivna besök var onödiga. Den kan inte överföras direkt till svenska patientavgifter.
Health insurance and the demand for medical care: evidence from a randomized experiment
Vad kan vi säga om svensk vård?
Öppenhet om osäkerhet kan uppfattas som brist på kunnande. I försöken påverkades reaktionen av vilka ord som användes, och en del deltagare föredrog mer information även när den väckte oro. Svenska regler ger en grund för att berätta vilken bedömning vården kan stå för. Hur en enskild läkare uttrycker sig varierar.
När ett test kan köpas direkt blir det möjligt för vissa att få fler undersökningar. När egenavgiften stiger kan andra avstå från vård. Mottagningens ersättning kan samtidigt påverka vilka tjänster den utför. Dessa mekanismer kan finnas i samma land. De studier vi hittade ger inget mått på om svenska läkare som grupp är mer kunniga, mer öppna eller mer återhållsamma än läkare i andra länder.
I artiklarna använder vi därför frågor som går att besvara för den enskilda patienten. Vad talar för läkarens förklaring? Vad skulle provsvaret ändra? Vem tar nästa kontakt och när?